Kan en tjockis vara fåfäng?

Jag är av den uppfattningen att alla människor är vackra på något sätt no matter what (tyvärr finns vissa undantag som t.ex. the Ugly Fucker på gatan). Allså ska även jag då föreställa vacker...typ... Kanske är jag rent av fåfäng?

Därför att...

...jag inte ens kan gå de 3 metrarna till postlådan utan make up.
...jag älskar snygga kläder, trots att de inte ens är nära på att passa eller sitta snyggt.

Det finns inte en chans i världen att jag visar mig utan foundation i fejan! Inte ens då vattnet gick natten till den 14 november 1996 och rann nerför benen. Och då menar jag inget drippdropp utan verkligen rejält forsade typ Niagara-fallet! (ni som fött barn med fotbjudning vet vad jag talar om. Här finns inget bebishuvud som sjunker ned likt en diskpropp och pluggar till livmoderhalsen utan det blir liksom fri väg ut). Sedan finns det också de stjärnor som ber om ursäkt för att de inte har hunnit raka sig, eller hur? (You know who you are, dearest ;)

- Vänta, jag måste bara sminka mej först! vrålar jag medan den helhispiga sambon irrar omkring. Samtidigt byter jag den genomblöta handduken som jag tryckt mellen benen för att hejda det värsta flödet...Vad kan vi dra för puckad slutsats? Jo, smink är VÄLDIGT viktigt i mitt liv.

Likaså det här med kläder. Jag må vara fet men varför måste jag gömma mig i ett tant-tält? Blir ju bara ännu större med detta enorma tält på mig! Jag må skämmas för min kropp men jag skäms ju inte mindre av att ta på mig ett avskyvärt tält, eller? Jag förstår inte hur klädtillverkarna tänker. Varför göra en speciell kollektion för oss "större" när det går att ha samma kollektion rakt över? Varför säljs bara tältliknande grejor och kärringkläder till oss godingar? Jo, men du är ju ändå så fet så kan köpa detta stormönstrade tält och sedan gå och gömma dej nånstans, är troligtvis svaret När ändå pessimism är i full kareta så ger jag mig faan på att de letar fram 30 år gamla överskottstyger också för det finns fasen inget fint med dessa "kollektioner"! Här fladdrade just mormors gamla städrock förbi i minnet... Hujeda mej!!!

En nära vän sa en gång något i stil med "att det är ingen idé att ta på snygga kläder när de ändå inte sitter snyggt!" JOHO!!! Jag skiter väl i hur de sitter bara kläderna är snygga! Osså mår man lite bättre för en stund! Sedan kommer man hem, slänger av sig bh:n, hoppar i mysisarna, och mår genast ännu bättre! Så länge jag trivs i mina fina kläder så får de andra tycka vad de vill!!!
Tyvärr finns fina bikinisar också men det är en helt annan historia, men de tillhör inte den kategori som jag benämner "kläder" (eftersom jag aldrig skulle komma på idéen att visa mig i bikini offentligt, till skillnad från kläder). Men nu har jag då hittat en bra baddräkt med tillhörande sarong som döljer hela storpartiet rumpa-lår. Denna fantasiska baddräkt tvingade mig att besöka Serena (ett ENORMT och 20 Euro-dyrt äventyrsbad utanför Helsinki) med familjen plus båda svågrarna. Som tur var jag inte fetast där - Satana, ni aaanar inte hur många stooora och bleka finskor det finns!
Puh, så nu finns det hopp för mina stackars framtida elever att fröken kommer att bada med dem i framtiden ! Finns det liv så finns det hopp...

Bästa av allt - det finns mer hos mig att älska och jag är mjuk och fluffigt dallrig att ta på! Inget som skaver här inte ;)